Elproduktion

Ny rapport: Metallberoendet måste vägas in när svensk vind och sol byggs ut

Svensk vind- och solkraft behöver inte bara tillstånd och elnät, utan också metaller från sårbara leveranskedjor. En rapport som Energiforsk presenterade den 15 oktober rekommenderar att materialbehov och försörjningsrisker blir en del av energiplaneringen.

Manuellt granskat av Lukas Brisman den . Så arbetar vi · Kontakt och rättelser

.

Daterat besked: uppgifterna avser 15 oktober 2026 och är inte realtidsstatus. Sveriges elproduktion →

Öppnad generator med en ring av magnetsegment, lösa metalldelar och en solpanel i en verkstad.
AI-genererad illustration av energiteknikens material och komponenter i en fiktiv verkstad. Bilden visar inte en verklig anläggning.

Små metallmängder kan vara viktiga för tekniken

Kritiska råvaror är material med stor ekonomisk betydelse och hög försörjningsrisk. SGU pekar på att geografiskt koncentrerad produktion och begränsade möjligheter att ersätta eller återvinna material kan skapa sårbarhet. Det är alltså inte samma sak som att metallen snart tar slut i jordskorpan. SGU framhåller också att råvaror kan importeras och återexporteras flera gånger. Handelsuppgifter ger därför inte alltid en fullständig bild av ursprunget.

I rapporten beskrivs bland annat sällsynta jordartsmetaller i vissa vindkraftsgeneratorers permanentmagneter och olika metaller i solcellstekniker. Behovet varierar med konstruktionen. Författarna från IVL Svenska miljöinstitutet och Chalmers efterlyser därför planering som också tar hänsyn till teknikval och leverantörsberoenden.

Källa: Sveriges geologiska undersökning [4] · Energiforsk; IVL och Chalmers [2] · Energiforsk [1]

Underlaget är scenarier – inte en beställningsprognos

Rapporten sammanför tidigare Nepp-arbeten och vetenskapliga studier. Den undersöker utvalda metallers behov vid svensk vind- och solutbyggnad till 2050, hur behoven förhåller sig till globala resurser och vilka försörjningsrisker som finns. Den kartlägger inte alla metaller i anläggningarna.

Analyserna utgår från antaganden om hög elektrifiering, teknikernas marknadsandelar och cirkulära strategier. Författarna betonar att resultaten inte ska läsas som prognoser: flera av strategierna används ännu bara i begränsad industriell skala. Rapportens septemberdatering och presentationen i oktober är också olika tidpunkter.

Källa: Energiforsk; IVL och Chalmers [2] · Energiforsk [1]

Bearbetning är en annan flaskhals än själva gruvan

IEA:s separata globala rapport från juli ger bakgrund till problemet. Den visar att diversifiering kräver mer än nya gruvprojekt: raffinering, komponenttillverkning, specialutrustning och yrkeskunskap behöver utvecklas tillsammans. Annars kan beroendet finnas kvar längre fram i kedjan.

IEA bedömer också att planerade satsningar utanför de dominerande leverantörsländerna är ojämnt fördelade mellan gruvor, raffinering och tillverkning. Det är internationellt bakgrundsunderlag, inte en ny mätning av svenska projekt eller ett bevis för att en viss svensk utbyggnad kommer att försenas.

Källa: IEA [3]

Återvinning hjälper, men löser inte hela behovet

Den svenska rapporten prövar längre livslängd, mindre metallåtgång, alternativa material och återvinning. Kombinationer kan minska behovet av nyförsörjning, men tidpunkten spelar roll: material från utrustning i drift blir inte tillgängligt för återvinning förrän den tjänat ut.

Energiforsk lyfter bredare import, fler leverantörsrelationer och europeisk produktion som kompletterande vägar. Ökad egen försörjning beskrivs som ett långsiktigt komplement, inte en snabb ersättning. Lokal miljöpåverkan behöver också utredas. För den som jämför elavtal ger rapporten därför ingen verifierad besparing eller rekommendation att binda priset.

Källa: Energiforsk; IVL och Chalmers [2] · Energiforsk [1]

Källor och underlag

Artikeln beskriver läget vid publiceringen. Prognoser och planerade datum kan ändras.

  1. EnergiforskSveriges beroende av kritiska metaller hotar omställningen ↗Publicerad 15 oktober 2026. Kontrollerad 17 oktober 2026 kl. 13:00. Primärkälla.
  2. Energiforsk; IVL och ChalmersKritiska metaller för energiomställningen – rapport 2026:1218 ↗Presenterad 15 oktober 2026; själva rapporten är daterad september utan angiven dag. Kontrollerad 17 oktober 2026 kl. 13:05. Primärkälla.
  3. IEAGlobal Critical Minerals Outlook 2026 – Executive summary ↗Rapport publicerad 16 juli 2026; bakgrund kontrollerad 17 oktober. Kontrollerad 17 oktober 2026 kl. 13:01. Primärkälla.
  4. Sveriges geologiska undersökningKritiska och strategiska råvaror ↗Senast granskad 24 januari 2025; bakgrund kontrollerad 17 oktober. Kontrollerad 17 oktober 2026 kl. 13:05. Primärkälla.

Texten är framtagen med AI-stöd utifrån källorna ovan. Redaktionen är sajtens gemensamma avsändare; texten har manuellt granskats av Lukas Brisman den 20 oktober 2026. Läs vår redaktionella policy eller rapportera ett fel.