Fem nya centrum startar vid årsskiftet
Energimyndigheten meddelade den 12 oktober att fem nya kompetenscentrum ska starta den 1 januari 2027. De ska arbeta med bland annat värme och kyla, elnät, vindkraft och batteritillverkning. Samtidigt går elva centrum som etablerades 2022 vidare in i en andra femårsperiod.
Myndighetens beslut omfattar totalt 911 miljoner kronor för 2027–2031. De fem nya centrumen valdes bland tio ansökningar efter bedömning av en internationell grupp. Enligt Energimyndigheten vägde forskningsområdets betydelse för energisystemet, möjligheten att stärka kompetensen och de medverkande aktörernas förmåga in i urvalet.
Källa: Energimyndigheten [1]
Forskning, företag och offentlig sektor kopplas ihop
Ett kompetenscentrum är en långsiktig forskningsmiljö där lärosäten, forskningsinstitut, företag och offentliga aktörer arbetar tillsammans. Tanken är att forskningens frågor ska ha både vetenskaplig höjd och praktisk relevans för energisystemet.
De 16 centrumen samlar enligt myndigheten 335 organisationer, varav omkring 250 företag. Cirka 210 doktorander och 90 postdoktorer ska knytas till verksamheten. Programmet har som mål att minst 200 doktorer ska disputera under varje femårsperiod.
Den befintliga centrumssatsningen visar bredden i arbetssättet. Där finns forskning om exempelvis ellagring och balansering, hållbar vattenkraft, solel, kärnteknik och resilienta energisystem. Den nya finansieringen breddar portföljen ytterligare, men Energimyndighetens besked redovisar inte på den publicerade sidan namn eller budget för vart och ett av de fem nya centrumen.
Ingen ny kapacitet levereras den 1 januari
För elkunder är det viktigt att skilja forskning från fysisk kapacitet. Ett forskningscentrum producerar inte el, öppnar inte en ny överföringsledning och sänker inte automatiskt kostnaden på elräkningen. Finansieringsbeslutet ger därför inget stöd för att lova lägre spotpris eller nätavgift.
Den möjliga nyttan ligger längre fram: bättre metoder, teknik och kompetens kan hjälpa branschen att utveckla nät, produktion, lagring och värmesystem. Vilka resultat som faktiskt når marknaden beror på forskningens utfall, fortsatt utveckling, investeringar, tillstånd och införande hos företag och offentliga aktörer.
Det här går att följa fram till 2031
Beslutet är ett startbesked för en femårig finansieringsperiod, inte ett färdigt resultat. De mest konkreta uppföljningspunkterna blir vilka projekt de nya centrumen prioriterar, vilka organisationer som deltar och hur många forskare som utbildas.
För energisystemet blir nästa viktiga fråga om arbetet leder till kunskap som kan prövas och användas i verkliga nät, anläggningar och industriprocesser. Fram till dess bör satsningen beskrivas som en investering i forskning och kompetens, inte som en beräknad förändring av elpriset.
Källor och underlag
Artikeln beskriver läget vid publiceringen. Prognoser och planerade datum kan ändras.
- EnergimyndighetenFem nya kompetenscentrum stärker Sveriges energiforskning ↗Senast uppdaterad 12 oktober 2026. Kontrollerad 12 oktober 2026 kl. 10:10. Primärkälla.
- EnergimyndighetenKompetenscentrum ↗Senast uppdaterad 18 augusti 2026. Kontrollerad 12 oktober 2026 kl. 10:14. Primärkälla.
Texten är framtagen med AI-stöd utifrån källorna ovan. Redaktionen är sajtens gemensamma avsändare; texten har automatiska källkontroller men ingen dokumenterad manuell granskning i denna version. Läs vår redaktionella policy eller rapportera ett fel.
