Fyra vindkraftsprojekt fick tillstånd under första halvåret

Kommunala nej dominerar bland stoppade ansökningar

De fyra godkända ansökningarna omfattar 41 vindkraftverk. Övriga 15 ansökningar, med sammanlagt 239 verk, fick inte tillstånd. Enligt rapporten stoppades tolv av kommunala veton och en av försvaret. Två drogs tillbaka av oklar anledning.

Det är alltså missvisande att beskriva samtliga som avslagna efter en fullständig prövning. Sammanställningen omfattar även återkallade ansökningar. Siffrorna kommer från Westander Klimat och Energis kartläggning för branschorganisationen Green Power Sweden.

Källa: Green Power Sweden / Westander Klimat och Energi: Tillståndsstatistik landbaserad vindkraft, första halvåret 2026 · Green Power Sweden: Presentation av den nya tillståndsstatistiken

Ett halvår är inte ett helt års utbyggnad

Under hela 2025 fick tre ansökningar med tolv verk slutligt tillstånd i den tidigare kartläggningen. Halvårssiffran för 2026 är högre, men perioderna är olika långa. Jämförelsen ska inte läsas som en prognos för helåret.

Halvårsrapporten slutar dessutom före ett större besked i somras: regeringens tillstånd i juli till en ansökan med 85 verk ingår inte. Rapporten som nu publicerats beskriver därför inte samtliga tillstånd fram till september.

Källa: Westander Klimat och Energi: Statistik om landbaserad vindkraft 2014–2025 · Green Power Sweden / Westander Klimat och Energi: Tillståndsstatistik landbaserad vindkraft, första halvåret 2026

Så fungerar prövningen – och statistiken

Enligt Energimyndigheten behöver storskalig vindkraft på land flera tillstånd, med miljöbalken som central del. Projektören ska först samråda med berörda, exempelvis länsstyrelsen och närboende. Därefter lämnas ansökan, miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse till miljöprövningsdelegationen.

Kommunen eller kommunerna där parken planeras måste också tillstyrka projektet för att tillstånd ska kunna ges. Prövningen väger verksamheten mot andra allmänna intressen. Beviljade tillstånd har villkor och en tidsgräns, och beslut kan överklagas.

Westanders metodbeskrivning anger att materialet bygger på myndighetsenkäter och sökningar i diarier. Statistiken redovisar året för det slutliga beslutet, inte när beslutet vann laga kraft. Ändringsansökningar kan göra att samma projekt förekommer mer än en gång. Kartläggningens vetostatistik gäller inlämnade ansökningar; projekt som stoppats redan före ansökan omfattas inte. Det begränsar vad statistiken säger om hela projektutvecklingen.

Källa: Energimyndigheten: Tillstånd för vindkraft – stora anläggningar · Westander Klimat och Energi: Statistik om landbaserad vindkraft 2014–2025

Tillstånd är ett steg före investeringsbeslut

Den äldre kartläggningen skiljer uttryckligen mellan projekt med tillstånd, projekt med fattade investeringsbeslut och anläggningar som har tagits i drift. Det är en viktig skillnad när siffrorna används för att bedöma framtida elförsörjning: ett godkännande är inte samma sak som ett färdigt kraftverk.

Vår bedömning är att uppföljningen därför behöver handla både om kommande tillstånd och om vilka godkända projekt som faktiskt går vidare till investering och drift. Underlaget här ger ingen säker tidplan för de fyra projektens elproduktion och ingen beräkning av en prisförändring för hushåll.

Källa: Westander Klimat och Energi: Statistik om landbaserad vindkraft 2014–2025 · Green Power Sweden / Westander Klimat och Energi: Tillståndsstatistik landbaserad vindkraft, första halvåret 2026