Vattenkraften stod för den största nedgången
Sverige producerade 11 589 gigawattimmar el i augusti 2026. Det var 309 gigawattimmar, eller 2,6 procent, mindre än i augusti året före. Uppgifterna publicerades av SCB den 9 oktober och är preliminära.
Vattenkraftens nettoproduktion sjönk från 5 127 till 4 047 gigawattimmar. Det motsvarar en minskning med 21,1 procent och är den klart största förändringen bland de stora kraftslagen i jämförelsen. Statistiken beskriver utfallet, men anger inte hur stor del som berodde på vattenläge, prisstyrning eller andra driftbeslut.
Källa: Statistiska centralbyrån [2] · Statistiska centralbyrån [3]
Kärnkraften ökade från en låg jämförelsemånad
Kärnkraften producerade 3 398 gigawattimmar, 20,8 procent mer än i augusti 2025. Vindkraften ökade med 2,4 procent till 2 737 gigawattimmar. Den nätanslutna solkraften låg i stort sett stilla på 594 gigawattimmar.
Siffrorna visar produktionen under hela månaden och ska inte blandas ihop med installerad eller tillgänglig effekt i en viss timme. Skillnaden för kärnkraften säger dessutom lika mycket om jämförelsemånaden 2025 som om nivån 2026; tabellen fastställer inte varför produktionen förändrades.
Källa: Statistiska centralbyrån [3]
Elanvändningen var nästan oförändrad
Den svenska förbrukningen uppgick till 9 489 gigawattimmar, bara 0,1 procent mer än i augusti året före. Industrins användning ökade med 0,7 procent, medan posten bostäder, service och övrigt ökade med 1,9 procent. Den senare är en beräknad restpost och bör därför inte läsas som en exakt hushållsmätning.
Bruttoöverföringen från Sverige, inklusive transitering, var 2 417 gigawattimmar. Överföringen till Sverige var 317 gigawattimmar. Båda flödena var lägre än året före, men tabellen visar månadsvolymer och inte vilka marknads- eller nätförhållanden som rådde i enskilda timmar.
Källa: Statistiska centralbyrån [2]
Tolvmånadersbilden går delvis åt ett annat håll
Under tolvmånadersperioden september 2025–augusti 2026 var den inhemska elproduktionen 2,1 procent lägre än under föregående tolvmånadersperiod. Vindkraften minskade med 6,0 procent och kärnkraften med 9,5 procent, medan vattenkraften ökade med 1,8 procent. Augustis kraftiga fall i vattenkraft ska därför inte automatiskt läsas som en helårstrend.
Den inhemska förbrukningen ökade samtidigt med 1,3 procent på tolvmånadersbasis. För elkunder är statistiken främst en bild av produktionsmixen och balansen över tid. Den räcker inte för att förklara ett visst spotpris, som också påverkas av bland annat efterfrågan, överföringskapacitet och läget på angränsande marknader.
Källa: Statistiska centralbyrån [2] · Statistiska centralbyrån [3] · Statistiska centralbyrån [1]
Källor och underlag
Artikeln beskriver läget vid publiceringen. Prognoser och planerade datum kan ändras.
- Statistiska centralbyrånMånatlig elstatistik och byten av elleverantör ↗Tabellerna för augusti publicerades 9 oktober 2026. Kontrollerad 10 oktober 2026 kl. 10:05. Primärkälla.
- Statistiska centralbyrånElförsörjning månadsvis ↗Senast uppdaterad 9 oktober 2026. Kontrollerad 10 oktober 2026 kl. 10:05. Primärkälla.
- Statistiska centralbyrånElproduktion efter produktionsslag månadsvis ↗Senast uppdaterad 9 oktober 2026. Kontrollerad 10 oktober 2026 kl. 10:05. Primärkälla.
Texten är framtagen med AI-stöd utifrån källorna ovan. Redaktionen är sajtens gemensamma avsändare; texten har automatiska källkontroller men ingen dokumenterad manuell granskning i denna version. Läs vår redaktionella policy eller rapportera ett fel.
