Större importbehov, men inte ett avbrottsbesked
Statnett presenterade analysen klockan 09.55 den 19 oktober. Den norska systemoperatören räknar med ökad elanvändning och en mer begränsad produktionsökning. En svagare energibalans betyder att skillnaden mellan årlig produktion och användning minskar; det är inte samma sak som att hushåll blir utan el.
Operatören ser fortsatt stort behov av sina planerade nätförstärkningar. Analysen är samtidigt ett underlag för Statnetts egen nätplanering. Slutsatser om investeringsbehov ska därför läsas som systemoperatörens bedömning, inte som ett oberoende beslut om varje enskilt projekt.
Källa: Statnett [1]
Lägre pris i basscenariot kan förenas med svagare balans
I basscenariot anger Statnett ett genomsnitt på 40–50 euro per megawattimme i södra och mellersta Norge under de närmaste fem åren. Mer förnybar el i Europa väntas pressa genomsnittet, medan fossil produktion fortfarande påverkar vinterpriserna.
Detta förklarar varför svagare norsk energibalans inte automatiskt betyder högre priser i alla lägen. Utvecklingen i grannländerna spelar också roll. Beloppen avser rapportens norska marknadspriser, inte en omräknad svensk elräkning. De ska inte läsas som ett löfte om vad ett visst hushåll kommer att betala.
Källa: Statnett [1]
Flera scenarier prövas mot historiska väderår
Rapporten kombinerar tre huvudscenarier för Europa med fyra för norsk förbrukning och produktion. Tio utvalda analysår fram till 2060 simuleras med 29 historiska väderår. Det prövar olika väderutfall, men förutsäger inte vilket väder som faktiskt kommer. Årets rapport förenar den kortsiktiga femårsbilden och den längre utblicken, som tidigare publicerats i separata analyser. Scenarierna beskriver möjliga utvecklingsvägar, inte en bestämd framtid.
Modellantagandena omfattar även svenska nätförstärkningar. Statnett beskriver hur det svenska nätet i nord–sydlig riktning påverkar norska flaskhalsar och prisskillnader. Det är en konkret koppling till Sverige, samtidigt som framtida överföringskapacitet i modellen inte ska förväxlas med dagens tillgängliga handelskapacitet.
Källa: Statnett [2]
Ingen grund för att välja avtal enbart på en norsk prisbana
För en svensk elkund är det egna avtalet fortfarande avgörande. Ei beskriver att kvartspris följer enskilda börskvartar med påslag och moms, medan månadspris bestäms i efterhand för månaden. Med fast pris gäller det avtalade kilowattimmepriset under bindningstiden.
Att flytta användning till en billig kvart ger därför inte samma effekt med alla avtal. Kontrollera också eventuell effektavgift i nätavtalet. Statnetts långsiktiga scenarier ersätter inte en jämförelse av aktuella erbjudanden, villkor och den egna möjligheten att styra förbrukningen.
Källor och underlag
Artikeln beskriver läget vid publiceringen. Prognoser och planerade datum kan ändras.
- StatnettLangsiktig markedsanalyse 2026–2060: Stort behov for Statnetts planlagte nettutvikling ↗Publicerad 19 oktober 2026 kl. 09.55. Kontrollerad 19 oktober 2026 kl. 10:12. Primärkälla.
- StatnettLangsiktig markedsanalyse 2026–2060 ↗Rapport presenterad 19 oktober 2026. Kontrollerad 19 oktober 2026 kl. 10:27. Primärkälla.
- EnergimarknadsinspektionenOlika avtalstyper ↗Granskad av Ei 9 januari 2026. Kontrollerad 19 oktober 2026 kl. 10:23. Primärkälla.
Texten är framtagen med AI-stöd utifrån källorna ovan. Redaktionen är sajtens gemensamma avsändare; texten har manuellt granskats av Lukas Brisman den 20 oktober 2026. Läs vår redaktionella policy eller rapportera ett fel.
