Elmarknaden

Ny Energiforskrapport: Prissvängningar blir viktigare för elkunder

Stora skillnader mellan dyra och billiga elperioder blir minst lika viktiga som genomsnittspriset, bedömer Lars Bergman i en ny Energiforskrapport. Hans utblick mot 2035 pekar mot långsamt stigande svenska priser, men är ingen prognos för en viss vinter eller ett visst elavtal.

Manuellt granskat av Lukas Brisman den . Så arbetar vi · Kontakt och rättelser

.

Vindkraft och solpaneler i ett papperslandskap förenas med bebyggelse genom en smal kopparfärgad passage över vatten.
AI-genererad illustration av väderberoende elproduktion och begränsade förbindelser i en fiktiv miljö. Kopparpassagen är en bildlig symbol, inte en teknisk ritning.

En ny rapport, inte en ny prisregel

Energiforsk publicerade den 19 oktober rapporten Varför är elpriserna (ibland) så höga? Den är skriven av Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, inom forskningsprogrammet Nepp. Det nya beskedet är hans samlade analys, inte ett beslut om att ändra elbörsens regler.

Bergman lyfter väderberoende produktion och kopplingen till andra europeiska elmarknader. Hur stort geografiskt område som påverkar priset skiftar med nätets begränsningar. Han bedömer också att prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige sannolikt minskar framöver. Det är författarens slutsatser, inte säkra utfall.

Källa: Energiforsk [1]

Produktionskostnad är inte samma sak som börspris

Rapporten skiljer kostnaden för att bygga och driva ett kraftverk från det pris som bildas genom handeln. Analysen utgår från budgivning för enskilda handelsperioder, i stället för att enbart beräkna vilket elsystem som långsiktigt skulle vara billigast att bygga.

I Bergmans förenklade exempel förändras utrymmet för annan produktion när vinden varierar. Samtidigt kan begränsade förbindelser göra att ett elområde inte fullt ut delar pris med omvärlden. Exemplen förklarar möjliga samband; de visar inte vad som orsakade just dagens svenska priser.

Källa: Energiforsk / Lars Bergman [2]

Utblicken bygger på antaganden om utvecklingen

Bergman går igenom produktionsplaner, investeringsledtider och efterfrågan fram mot 2035. Han bedömer att användningen växer snabbare än produktionen, men inte så snabbt att hela Sveriges årliga elöverskott försvinner. Därifrån kommer slutsatsen om en långsamt stigande pristrend.

Detta är en långsiktig bedömning, inte en detaljerad prisbana med garanterade nivåer. Författaren ansvarar själv för rapportens innehåll. Om investeringar, elanvändning eller förbindelser utvecklas annorlunda förändras också förutsättningarna. Det gör det viktigt att hålla isär rapportens förklaringsmodell och framtidsbedömning från ett konkret erbjudande om elpris till en kund.

Källa: Energiforsk / Lars Bergman [2]

Ditt avtal avgör hur svängningarna märks

Energimarknadsinspektionens avtalsguide ger en viktig skillnad: med kvartspris kan flyttad förbrukning påverka elhandelskostnaden. Med månadspris får du inte ett lägre kilowattimmepris för att själv välja en billig kvart. Fast pris gör kilowattimmepriset förutsägbart under avtalsperioden.

Kontrollera därför avtalsform, påslag och villkor innan du ändrar din användning eller binder priset. Har nätavtalet en effektavgift behöver även den vägas in när förbrukningen styrs. Varken rapporten eller ett lågt börspris en viss kvart är ett löfte om lägsta totala elkostnad.

Källa: Energimarknadsinspektionen [3]

Källor och underlag

Artikeln beskriver läget vid publiceringen. Prognoser och planerade datum kan ändras.

  1. EnergiforskNya sanningar för hur svenska elpriser sätts ↗Publicerad 19 oktober 2026. Kontrollerad 19 oktober 2026 kl. 10:20. Primärkälla.
  2. Energiforsk / Lars BergmanVarför är elpriserna (ibland) så höga? Rapport 2026:1219 ↗Rapport släppt 19 oktober 2026; daterad oktober 2026. Kontrollerad 19 oktober 2026 kl. 10:27. Primärkälla.
  3. EnergimarknadsinspektionenOlika avtalstyper ↗Granskad av Ei 9 januari 2026. Kontrollerad 19 oktober 2026 kl. 10:23. Primärkälla.

Texten är framtagen med AI-stöd utifrån källorna ovan. Redaktionen är sajtens gemensamma avsändare; texten har manuellt granskats av Lukas Brisman den 20 oktober 2026. Läs vår redaktionella policy eller rapportera ett fel.