Påfyllning, men fortsatt svagt i två områden
För andra veckan i rad ökade Norges samlade magasinfyllnad. Störst var uppgången i mellersta Norge, NO3, med 3,5 procentenheter. Trots förbättringen låg både NO3 och sydvästra Norge, NO2, fortfarande lågt för årstiden.
Nordnorge, NO4, var undantaget: där steg inte fyllnadsgraden. Det framgår av rapporten som NVE publicerade den 30 september.
Källa: NVE
Vattenkraften fick täcka upp när vinden avtog
NVE beskriver låg vindkraftsproduktion i Norden och på kontinenten under delar av veckan. Samtidigt pågick underhåll i svenska och finska kärnkraftverk. Norsk vattenkraftsproduktion ökade, och Norge hade nettoexport bland annat till norra Sverige, SE1.
De norska veckopriserna steg. Enligt NVE bidrog färre billiga timmar under helgen till uppgången i södra och mellersta Norge.
Källa: NVE
Fyllnadsgrad mäter lagrad energi
Ett vattenmagasin gör det möjligt att spara vatten och producera el senare. Därför är magasinfyllnaden något annat än hur mycket ett kraftverk producerar just nu. NVE samlar varje vecka in nivåmätningar från de viktigaste norska magasinen för att följa de tillgängliga kraftresurserna.
När statistiken räknas fram omvandlas vattnets volym till energi. Fyllnadsgraden jämför sedan det lagrade energiinnehållet med vad fulla magasin skulle innehålla. Jämförelsen med historiska nivåer hjälper till att visa om resurserna är små eller stora för säsongen.
Källa: NVE
Svenska vattenläget är fortfarande ojämnt
Samma dag publicerade SMHI en tillbakablick på det hydrologiska året 2025/2026. Myndigheten beskriver långvarigt låga flöden och vattennivåer i södra Sverige och längs södra Norrlandskusten. I slutet av september kvarstod risk för vattenbrist i 15 län.
Nordöstra Norrland hade i stället en blötare utveckling, med översvämningar under augusti. SMHI:s redovisning gäller ett helt hydrologiskt år, medan NVE:s rapport gäller en vecka. Uppgifterna ska alltså inte behandlas som mätningar av samma period eller som ett gemensamt mått på nordiska kraftmagasin.
Varför mer regn inte ger ett bestämt elpris
NVE:s bakgrundsmaterial förklarar att vatten kan användas nu eller sparas till senare. Producenterna behöver därför väga dagens försäljning mot möjligheten att producera vid ett annat tillfälle. Handeln med grannländerna spelar också in, samtidigt som begränsningar i elnäten gör att områden påverkas olika.
Det är ett generellt samband, inte en prognos för Sveriges kommande dygnspriser. Veckans rapport beskriver en förbättrad vattenresurs och ett samtidigt större behov av vattenkraft. För svenska elkunder är det därför klokt att skilja den långsammare utvecklingen i magasinen från de redan publicerade priserna i det egna elområdet.
Källor och underlag
Artikeln beskriver läget vid publiceringen. Prognoser och planerade datum kan ändras.
- NVEKraftsituasjonen veke 39, 2026 ↗Publicerad; avser vecka 39 30 september 2026. Kontrollerad 30 september 2026 kl. 18:10. Primärkälla.
- NVEOm magasinstatistikken ↗Bakgrund, senast uppdaterad 5 september 2025. Kontrollerad 30 september 2026 kl. 18:10. Primärkälla.
- SMHIEtt kontrastrikt hydrologiskt år med både torka och översvämning ↗Publicerad; hydrologiska året 2025/2026 30 september 2026. Kontrollerad 30 september 2026 kl. 18:10. Primärkälla.
- NVESpørsmål og svar om strømprisen ↗Bakgrund till prisbildning, uppdaterad 10 augusti 2022. Kontrollerad 30 september 2026 kl. 18:10. Primärkälla.
Texten är framtagen med AI-stöd utifrån källorna ovan. Redaktionen är sajtens gemensamma avsändare; texten är inte manuellt granskad före automatisk publicering. Läs vår redaktionella policy eller rapportera ett fel.
