Energibolag söker cirka två miljarder för stärkt beredskap

Ansökningar överstiger de planerade medlen

De fyra första utlysningarna stängde den 30 september. I dagens sammanställning anger Energimyndigheten cirka två miljarder kronor i sökt stöd och planerade medel på 790 miljoner kronor för 2026–2027. Det är olika storheter: den ena visar företagens önskemål, den andra programmets planerade finansiering.

Nu väntar beredning där myndigheten ska granska och bedöma ansökningarna. Beskedet innehåller ingen lista över vilka projekt som får pengar eller hur mycket varje projekt beviljas. Det går därför inte att behandla de cirka två miljarderna som nya beställda anläggningar eller genomförda investeringar.

Källa: Energimyndigheten [1]

Reservvärme och gasförsörjning ingår

När utlysningarna öppnade den 4 september beskrev myndigheten åtgärder för både värme, kyla och gas. El- och fjärrvärmebolag kunde söka för skydd av pumpstationer, renovering av reservpannor och mobila pannor som ska kunna hålla värmeleveranser i gång vid störningar.

För gasförsörjningen omfattade utlysningarna bland annat reservkraft, inmatningspunkter, mobila mät- och reglerstationer samt kritiska reservdelar. Reservkraft till en gasanläggning är alltså en annan typ av åtgärd än reservvärme i ett fjärrvärmenät. Båda ingår i arbetet med energisystemets beredskap.

Källa: Energimyndigheten [2]

180 ansökningar är inte 180 färdiga projekt

Programmets frågor och svar förklarar att ett företag får skicka flera ansökningar, men att varje ansökan ska avse ett projekt och att olika delområden behöver separata ansökningar. Antalet ansökningar säger därför inte hur många olika företag som har sökt eller hur många insatser som slutligen genomförs.

Stödet gäller företag och kan omfatta kommunala energibolag och kommunala förbund, men inte kommuner som sådana. För 2026 gäller fysiska investeringar, inte förstudier eller utredningar. Ansökningarna prövas i konkurrens inom den tillgängliga budgeten.

Enligt programmets vägledning ska projektstart ske efter stödbeslutet. Kostnader utanför projekttiden är inte stödberättigade. Det är ytterligare ett skäl att inte läsa ansökningssiffran som ett mått på redan utbyggd beredskap: först måste projekten prövas och därefter genomföras.

Källa: Energimyndigheten [3]

Nästa avgörande besked blir vilka åtgärder som får stöd

För att bedöma den faktiska nyttan behövs senare beslut om vilka åtgärder som finansieras. Dagens sammanställning visar efterfrågan på stödet, inte hur stor extra reservkapacitet som blir tillgänglig eller när den kan tas i bruk.

Myndigheten ska återkomma med information om framtida utlysningar på webbplatsen. Dagens besked anger inget nytt öppningsdatum. Ansökningsutfallet behöver alltså skiljas från kommande stödbeslut och nya ansökningsomgångar.

Källa: Energimyndigheten [1]