Förslaget går från en till tre timmar
Sverige har sedan 2022 en tillförlitlighetsnorm på en timme per år. Ei:s uppdaterade beräkning ger nu 4,13 timmar, men myndigheten föreslår tre timmar eftersom flera centrala antaganden är osäkra och en större förändring inte bör få fullt genomslag på en gång.
En norm på tre timmar motsvarar enligt rapporten att produktion och import ska kunna täcka den förväntade efterfrågan under 99,966 procent av ett kalenderår. Det är regeringen som beslutar nivån. Den nuvarande normen fortsätter därför att gälla tills ett nytt regeringsbeslut eventuellt fattas.
Källa: Energimarknadsinspektionen [1] · Energimarknadsinspektionen [2] · Regeringen [3]
Ett systemmått – inte planerade kundavbrott
Tillförlitlighetsnormen beskriver förenklat hur många timmar med effektbrist som kan vara samhällsekonomiskt motiverade i elsystemet. Effektbrist betyder här att den samlade produktionen och importen inte räcker till den förväntade förbrukningen. Måttet säger inte att alla kunder ska vara utan el lika länge.
Normen används i resurstillräcklighetsbedömningar och när behovet av kapacitetsmekanismer prövas. Den ska inte blandas ihop med vanliga lokala nätavbrott efter exempelvis stormar eller tekniska fel. Regeringens tidigare beslut anger också att prioriteringen av samhällsviktiga elanvändare inte påverkas av normen.
Källa: Energimarknadsinspektionen [2] · Regeringen [3] · Svenska kraftnät [4]
Dyrare ny kapacitet ändrar kalkylen
Beräkningen väger kostnaden för ny kapacitet mot elkundernas uppskattade värde av att undvika avbrott. Ei har fastställt värdet av förlorad last, VOLL, till 163 kronor per kilowattimme efter en nationell undersökning bland hushåll och företag. Samtidigt har kostnaden för nya kapacitetsresurser ökat.
Gasturbin är nu den teknik som sätter normen i beräkningen, i stället för efterfrågeflexibilitet. Ei förklarar bytet med uppdaterade kostnadsantaganden och att den mest lättillgängliga flexibiliteten redan räknas in i den europeiska bedömningen ERAA 2025. Att räkna samma flexibilitet igen skulle ge dubbelräkning.
Källa: Energimarknadsinspektionen [1] · Energimarknadsinspektionen [2]
Strategisk reserv kan påverkas
En högre norm innebär, allt annat lika, att en mindre volym reservkapacitet behöver upphandlas för att nå normen. Svenska kraftnät ansvarar för den strategiska reserven, som kan bestå av elproduktion eller minskad efterfrågan som hålls tillgänglig när marknaden inte klarar balansen.
Samtidigt kan kostnadsvillkoren förändras eftersom gasturbin blir normsättande teknik. Ei betonar att sambanden inte är mekaniska och att underlaget är känsligt: alternativa realistiska antaganden om kundernas avbrottsvärde gav resultat mellan ungefär tre och tio timmar. För hushåll finns därför ingen verifierad direkt förändring av elpris eller leveranssäkerhet i dag. Nästa avgörande steg är om och hur regeringen behandlar förslaget.
Källa: Energimarknadsinspektionen [1] · Energimarknadsinspektionen [2]
Källor och underlag
Artikeln beskriver läget vid publiceringen. Prognoser och planerade datum kan ändras.
- EnergimarknadsinspektionenEi föreslår ny tillförlitlighetsnorm ↗Skapad 15 oktober 2026. Kontrollerad 16 oktober 2026 kl. 09:58. Primärkälla.
- Energimarknadsinspektionen2026 års uppdatering av tillförlitlighetsnormen för Sverige, Ei R2026:10 ↗Rapportering 1 oktober 2026; publicerad 15 oktober 2026. Kontrollerad 16 oktober 2026 kl. 10:02. Primärkälla.
- RegeringenFastställande av tillförlitlighetsnorm för Sverige ↗Beslut 17 november 2022. Kontrollerad 16 oktober 2026 kl. 10:03. Primärkälla.
- Svenska kraftnätMetoden för värdet av förlorad last, kostnader för nya resurser samt tillförlitlighetsnorm ↗Granskad 3 mars 2025. Kontrollerad 16 oktober 2026 kl. 10:03. Primärkälla.
Texten är framtagen med AI-stöd utifrån källorna ovan. Redaktionen är sajtens gemensamma avsändare; texten har manuellt granskats av Lukas Brisman den 20 oktober 2026. Läs vår redaktionella policy eller rapportera ett fel.
