Elnät & beredskap

ACER: Sverige hade en av EU:s största reserver av flaskhalsintäkter

Sverige hörde till länderna med störst sparade flaskhalsintäkter 2025, enligt en ny rapport från EU:s energitillsynsbyrå ACER. Mer än 80 procent av det tillgängliga svenska beloppet låg kvar på separat konto, samtidigt som nätkostnaden i EU-hushållens elräkningar hade ökat med 40 procent sedan 2019.

Innehållsansvarig: Lukas Brisman, grundare och elprisbevakare. Så arbetar vi · Kontakt och rättelser

.

Illustrerad elmätare kopplad till ett stiliserat elnät och behållare med kopparskivor som symboliserar nätinvesteringar och sparade flaskhalsintäkter.
AI-genererad illustration: ett fiktivt elnät, en elmätare och symboliska kopparreserver gestaltar sambandet mellan nätinvesteringar, flaskhalsintäkter och elkundens nätkostnad.

Sverige stack ut i ACER:s jämförelse

ACER:s rapport bygger på uppgifter från de nationella tillsynsmyndigheterna. Sverige, Frankrike, Italien och Tyskland tog var för sig in mer än en miljard euro i flaskhalsintäkter under 2025. Tillsammans stod de fyra länderna för omkring 68 procent av EU:s samlade belopp.

Sverige hörde också till länderna med störst summor kvar på separata konton när året började. Av det svenska belopp som var tillgängligt under 2025 låg mer än 80 procent kvar till senare användning, enligt ACER:s sammanställning.

Källa: EU:s energitillsynsbyrå ACER [1]

Siffrorna behöver läsas med två viktiga förbehåll

Flaskhalsintäkter uppstår när el handlas mellan områden med olika priser och överföringen är begränsad. Ett stort belopp visar därför inte ensamt att en viss ledning borde byggas eller att pengarna omedelbart kan delas ut till kunder. ACER betonar att nätbehov, kostnader och nytta måste bedömas tillsammans.

För Sverige omfattar det sparade beloppet intäkter från både EU-gränser och andra gränser, eftersom de inte kunde skiljas åt i underlaget. Intäkter som fördelats till Baltic Cable ingår inte. Jämförelsen är alltså användbar för storleksordningen, men inte som ett exakt mått på pengar som är fria att använda.

Källa: EU:s energitillsynsbyrå ACER [1]

Nätkostnaden tar en större del av elräkningen

I EU som helhet ökade hushållens genomsnittliga nätkostnad från 60 till 84 euro per megawattimme mellan 2019 och 2025. Det är en uppgång på 40 procent. Nätet stod 2025 för omkring 28 procent av den genomsnittliga elräkningen i EU, men nivåerna skiljer sig tydligt mellan länder.

Reuters lyfter samtidigt att 15 av 18 länder som lämnat prognoser väntar sig högre nätinvesteringar 2030 än 2025. Uppgifterna innebär inte att varje svensk nätavgift stiger med samma takt. De beskriver en europeisk kostnadsriktning och ett fortsatt investeringsbehov.

Källa: EU:s energitillsynsbyrå ACER [1] · Reuters [2]

Sparade intäkter är inte samma sak som en kundrabatt

På EU-nivå låg omkring 60 procent av de tillgängliga flaskhalsintäkterna kvar på separata konton 2025. Cirka 32 procent användes till prioriterade ändamål som drift och nätinvesteringar, medan omkring 8 procent gick till att sänka tariffer. ACER anser att intäkter som inte längre behövs för nätkapacitet eller andra prioriteringar kan användas för lägre nätavgifter.

Det är en rekommendation om hur regelverket bör användas, inte ett beslut om svenska hushålls fakturor. Svenska kraftnät har separat beslutat att använda drygt 8,3 miljarder kronor för att hålla nere stamnätsavgifterna 2027. Genomslaget för ett hushåll beror sedan på region- och lokalnätsbolagens kostnader och prislistor.

Källa: EU:s energitillsynsbyrå ACER [1] · Svenska kraftnät [3]

Det här kan elkunden följa

Det närmaste konkreta beskedet för den egna ekonomin är fortfarande nätbolagets prislista för 2027. Kontrollera startdatum, kundgrupp och vilka fasta eller rörliga delar som ändras. ACER:s rapport förklarar varför nätkostnader och sparade flaskhalsintäkter blir viktiga i den diskussionen, men den anger ingen svensk hushållsbesparing.

Nästa steg är att tillsynsmyndigheter och systemoperatörer redovisar vilka nätåtgärder som prioriteras och hur befintliga intäkter används. Först då går det att skilja en allmän europeisk kostnadstrend från ett faktiskt beslut som påverkar den svenska nätavgiften.

Källa: EU:s energitillsynsbyrå ACER [1] · Svenska kraftnät [3]

Källor och underlag

Artikeln beskriver läget vid publiceringen. Prognoser och planerade datum kan ändras.

  1. EU:s energitillsynsbyrå ACEREnergy infrastructure development in Europe – 2026 Monitoring Report ↗Publicerad: 6 november 2026. Kontrollerad 6 november 2026 kl. 10:12. Primärkälla.
  2. ReutersEU grid investment to keep rising toward 2030, ACER says ↗Publicerad 05.07 UTC: 6 november 2026. Kontrollerad 6 november 2026 kl. 10:12.
  3. Svenska kraftnät8,3 miljarder kronor används för att minska stamnätsavgifter ↗Beslut presenterat: 28 september 2026. Kontrollerad 6 november 2026 kl. 10:12. Primärkälla.

Texten är framtagen med AI-stöd utifrån källorna ovan. Redaktionen är sajtens gemensamma avsändare; texten har automatiska källkontroller men ingen dokumenterad manuell granskning i denna version. Läs vår redaktionella policy eller rapportera ett fel.